Årsta havsbad är sedan 2015 en tätort i Haninge kommun, belägen vid Horsfjärden, det är en sommarstad som bildades 1929 på HSB:s initiativ. Antalet stugor i Årsta Havsbad är cirka 850, varav de flesta är friköpta. Majoriteten är sommarstugor även om ett antal ersatts av villor och tjänar som permanentbostäder. Antalet permanentbyggande ökar då v/a arbetet pågår i området, detta beräknas vara klart sommaren 2018. Med sitt läge vid en del av skärgården, som är nästan lika orörd som på tjugotalet, med sina goda kommunikationer och närhet till Stockholm, sin mångfald i bebyggelse, terräng och intresseriktningar, är det kanske mer attraktivt än någonsin att bo i Årsta Havsbad. Försäljningspriser och taxeringsvärden talar sitt tydliga språk, vi har kommit mycket långt från de priser och kostnader som en gång åsattes sportstugorna.
I Årsta Havsbad finns sommaraffär, restaurang och tennisbanor. Underbara bad med sandstränder. Från Årsta Brygga finns Waxholmsbåt till Utö. Årsta Havsbads stugägarförening ordnar olika aktiviteter i området b la simskola, midsommarfirande med dans kring majstång och korvgrillning, Allsång på stranden, fotbollsturnering, Barnens dag mm Närhet till flera golfbanor såsom Årsta Slotts golfbana, Haninge Strandsgolfklubb, Fors golf m.fl
Busskommunikationer till Västerhaninge station (Buss 846) med anslutning till pendeltåg. Med bil når man Gullmarsplan på ca 20 min och Stockholm City ca 30 min.
P-plats i området kostar 500 kr. Om man parkerar utanför den egna tomten har man en bricka med sin fastighetsbeteckning.
Om man önskar båtplats, kontakta H-G Ericsson på mejl, medlem@harsfjarden.net för mer information. Klubben har ca 250 båtplatser. Om man får båtgäster till Årsta havsbad kan man nyttja de gästplatser som finns i området. Historia Årsta Havsbad är berättelsen om en vision som blev en verklighet. Området tillkom 1929 på HSB:s initiativ. Dess dåvarande chef, arkitekt Sven Wallander, var visionären och iscensättaren av den bärande idén 'att med enkla medel och till rimlig kostnad erbjuda människor med begränsade ekonomiska resurser välbehövlig avkoppling från trängseln och osundheten i storstaden'. Frisk luft, stärkande bad, vacker natur, en egen täppa och en enkel sportstuga för den dåtida korta sommarsemestern var för de flesta på tjugotalet endast en dröm. Trädgårdsodling, bärplockning och husbehovsfiske hade också sin betydelse för mellankrigstidens folkhushållning. Invånarna i fritidssamhället skulle erbjudas bekvämlighet i form av service och goda kollektiva kommunikationer. Fria lördagar var ännu inte uppfunna och det var få förunnat att äga en bil.
