Hur ser bostadsmarknaden ut i EU? Prisutveckling, boendeformer mm

Bostadssituationen inom EU: Prisutveckling, boendeformer och levnadsförhållanden

En översikt över de senaste 10 åren

Prisutvecklingen för bostäder inom EU de senaste 10 åren

Under det senaste decenniet har bostadspriserna inom Europeiska unionen genomgått betydande förändringar, med tydliga skillnader mellan länder och regioner. Efter finanskrisen 2008–2009 såg många europeiska länder en långsam återhämtning på bostadsmarknaden, men från cirka 2013 har trenden varit markant uppåtgående i stora delar av EU.

Mellan 2013 och 2023 har genomsnittliga bostadspriser inom EU stigit med omkring 45–50 %, men utvecklingen skiljer sig stort mellan länder:

• I länder som Tjeckien, Ungern, Tyskland, Nederländerna och Portugal har priserna stigit kraftigt, ofta mer än 70 % under perioden.
• I Sydeuropa, särskilt i Grekland och Italien, har återhämtningen varit långsammare och vissa regioner har till och med haft sjunkande priser.
• Sverige, Frankrike och Spanien ligger omkring EU-genomsnittet, medan vissa östeuropeiska länder sett mycket snabba prisstegringar från en låg nivå.

I samband med inflationen och räntehöjningar under 2022–2023 har prisuppgången saktat in och på vissa håll har priserna till och med börjat sjunka, särskilt i storstäder där hushållens köpkraft pressas av högre bolåneräntor. Trots detta är prisnivån betydligt högre än för tio år sedan.

Det har även blivit dyrare att hyra sin bostad inom EU. Mellan 2010 och 2022 steg hyrorna med 18 % i genomsnitt. Reglerna på bostadsmarknaden skiljer sig åt mellan olika EU-länder och hyresregleringen av svensk modell inte finns på samma sätt på annat håll inom EU.

Ett sätt att mäta om bostadskostnaderna är för höga är att titta på förhållandet bostadspris i förhållande till inkomst. Om boendekostnaderna är över 40 % av den disponibla inkomsten är det ett tecken på att hushållen har problem med boendet.

I nedan tabell går att utläsa procenttalet för de olika länderna inom EU.

https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/ilc_lvho07d/default/table?lang=en

Av tabellen framgår att 2024 var procenttalet för Sverige 13,2 % (2015 11,3%). Det högsta procenttalet 2024 hade Grekland med 29.1 % och det lägsta Kroatien med 3,4 %.

Av nedan tabell framgå husprisindex, år 2016 =100. För Sverige var index 2024 132,82. Den högsta prisutvecklingen skedde i Ungern med ett index 2024 på 309,52

https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/prc_hpi_a/default/table?lang=en

Hur bor man: ägda eller hyrda bostäder?

Bostadsägande är den vanligaste boendeformen inom EU, men det finns stora variationer mellan länderna. I genomsnitt bor omkring ca 70 % av EU:s befolkning i en bostad som ägs av hushållet, medan ungefär 30 % hyr sitt boende.

1. I länder som Rumänien, Slovakien, Litauen och Polen bor över 90 % av befolkningen i ägda bostäder, ofta tack vare privatiseringar efter kommunismens fall.
2. I Tyskland, Österrike, Danmark och Sverige är det vanligare att hyra. I Tyskland har exempelvis mer än hälften av hushållen ett hyreskontrakt.
3. I Sydeuropa (Spanien, Portugal, Italien) är bostadsägandet högt, men många unga tvingas bo kvar hemma längre och hyrmarknaden är inte lika utvecklad som i norra Europa.

Vad gäller upplåtelseform för hyresrätter skiljer sig marknaden mellan privat och allmännyttig (statlig/kommunal) hyresvärd kraftigt åt mellan EU-länder. I vissa länder, som Nederländerna och Österrike, är kooperativa och sociala bostäder viktiga segment av marknaden.

Bostadstyper: Hus eller lägenheter?

Boendeformen påverkas av stadsplanering, historia och geografi. Generellt kan sägas att drygt hälften bor i hus.

1. Hus (småhus/villor): Vanligt i Östeuropa, Sydeuropa och delar av Nordeuropa, särskilt på landsbygden och i mindre städer. I Rumänien, Kroatien och Ungern bor över 70 % i hus.
2. Lägenheter: Dominerar i tättbebyggda och urbaniserade regioner. I Spanien, Lettland, Estland och Tyskland bor drygt hälften av befolkningen i lägenhet. I Wien bor till exempel nästan 80 % i flerfamiljshus.

I vissa länder, som Belgien och Nederländerna, är radhus mycket vanliga och utgör en mellanform mellan villa och lägenhet.

Bostadsyta per person

Den genomsnittliga bostadsytan per person varierar stort mellan EU-länder. I genomsnitt har en person i EU omkring 40–45 kvadratmeter boyta eller 1,6 rum/pp. Det finns i genomsnitt 2,3 personer/hushåll. 17 % av européerna bor i ett hem som inte erbjuder tillräckligt med utrymme (det vill säga minst ett rum per vuxet par, ensam vuxen, par syskon i åldrarna 12 - 17 år, ensamt barn över 12 år eller par barn under 12 år)

1. Sverige, Belgien och Luxemburg har bland de högsta siffrorna – ofta över 50 kvadratmeter per person.
2. I Östeuropa, till exempel Rumänien och Bulgarien, är bostadsytan per person betydligt mindre, ibland under 25 kvadratmeter.
3. Storstadsregioner, särskilt i Västeuropa, har ofta mindre bostadsyta per person på grund av höga priser och tät bebyggelse.

Sedan 2010-talet har trenden gått mot något större bostäder per person i många länder, men hushållen har också blivit mindre, vilket påverkar statistiken

Vid vilken ålder flyttar man hemifrån?

Åldern då unga vuxna flyttar hemifrån skiljer sig mycket mellan olika EU-länder och är starkt kopplad till ekonomi, arbetsmarknad och kultur.

1. I Norden och Västeuropa (Sverige, Danmark, Finland, Tyskland, Frankrike, Nederländerna) flyttar de flesta hemifrån mellan 18 och 22 års ålder. I Sverige är genomsnittsåldern cirka 19,6 år.
2. I Sydeuropa (Italien, Spanien, Portugal, Grekland) är det betydligt vanligare att bo kvar hemma tills man är över 28 år, ibland så sent som 30–32 år. Detta beror ofta på höga bostadspriser, osäkra jobb och stark familjesammanhållning.
3. I Östeuropa ligger snittåldern på mellan 25 och 29 år, även här påverkat av ekonomi och traditioner.

Under de senaste tio åren har det i många länder blivit vanligare att unga stannar kvar längre hos föräldrarna, särskilt efter finanskrisen och under pandemin, då arbetslöshet och bostadsbrist försvårade möjligheten till ett eget hem.

Sammanfattning och utveckling framåt

Fastighetsmarknaden i Europa är långt ifrån enhetlig. Medan vissa länder som Spanien och Österrike ser en stark tillväxt kämpar andra som Storbritannien med prisfall eller stagnering. Frankrike ligger någonstans mitt emellan med stark tillväxt i vissa regioner.

Bostadssituationen inom EU förändras ständigt. Under det senaste decenniet har stigande bostadspriser och variationer i boendeformer, yta och ålder för självständigt boende skapat nya utmaningar för unga och låginkomsthushåll. Urbanisering, migration och förändrade familjestrukturer påverkar både utbud och efterfrågan på bostäder. Samtidigt försöker många länder genom olika reformer göra bostäder mer tillgängliga och prisvärda, men skillnaderna mellan länderna är fortsatt stora.

Fortsatt befolkningstillväxt, klimatförändringar och digitalisering kommer att sätta ytterligare press på bostadsmarknaden. Hur vi bor i framtiden inom EU kommer därför att bero på både politiska beslut och ekonomiska faktorer, men också på individuella och kulturella val.