Vilken typ av putsad fasad är bäst? Enstegs- eller tvåstegsputs?
Enstegsputs contra Tvåstegsputs: Skillnader, Risker, Kostnader och Underhåll
Skillnader mellan Enstegsputs och Tvåstegsputs
Enstegsputs och tvåstegsputs är två olika tekniker för att applicera puts på byggnader.
Enstegsputs
Enstegsputs innebär att man applicerar puts direkt på isoleringen i ett enda lager. Det är en snabb och kostnadseffektiv metod, men har visat sig ha flera risker (se nedan). Denna metod används ofta i nybyggnationer där snabbhet och låg kostnad prioriteras. Enstegsputs kan utföras med olika typer av puts, såsom cementputs, kalkputs eller syntetisk puts.
Hur vet man om fasaden är enstegsputsad? Kontrollera övergången mellan putsfasad och sockel vid ytterväggens underkant. Saknas luftspalt så är fasaden enstegstätad.
Flera stora byggbolag har slutat att bygga hus med enstegsputsad fasad.
Tvåstegsputs
Tvåstegsputs involverar applicering av puts i två lager. En tvåstegstätad fasad är uppbyggd av isolering, papp och gips samt en så kallad luftspalt. I luftspalten kan sådant som fukt lätt transporteras bort innan den hinner ställa till med problem i fasaden. Därefter monteras en skiva som sedan putsas. Risken om man har en fasad utan den här typen av system är att man råkar ut för sådant som mögel och röta i fasaden.
Metod anses vara mer pålitlig och hållbar eftersom den ger ett extra skyddande lager mellan isoleringen och det yttre skiktet. Tvåstegsputs används ofta i byggnader där långvarig hållbarhet och skydd mot väder och vind är viktiga faktorer. Grundskiktet fungerar som en barriär för att förhindra fuktinträngning och ytskiktet ger en estetiskt tilltalande finish.
Risker med Enstegsputs
Enstegsputs har associerats med flera risker, särskilt när det gäller att hantera fukt. Några av de vanligaste problemen inkluderar:
- Fuktskador: Enstegsputs är mer mottaglig för att fukt tränger igenom puts och in i isoleringen, vilket kan leda till mögel och rötangrepp.
- Sprickbildning: Eftersom det endast finns ett lager puts, är risken för sprickor och skador på ytan högre. Sprickor kan uppstå på grund av byggnadens rörelser, temperaturförändringar eller felaktig applicering.
- Mindre hållbarhet: Enstegsputs har visat sig ha kortare livslängd och kräver oftare reparation och underhåll. Regelbundet underhåll och inspektioner är viktiga för att upptäcka och åtgärda problem tidigt.
Renovering av Fuktskadad
Enstegsputs
Om enstegsputsade hus drabbas av fuktskador, är det viktigt att åtgärda skadorna snabbt för att förhindra vidare försämring och mögel. Renoveringsprocessen kan inkludera följande steg:
- Inspektion: En noggrann inspektion av fasaden för att identifiera omfattningen av fuktskadorna.
- Avlägsnande av skadad puts: All puts som är skadad av fukt måste tas bort för att komma åt bakomliggande isolering och struktur.
- Reparation av isolering: Om isoleringen bakom putsen också är skadad, måste den bytas ut eller repareras.
- Applicering av ny puts: Efter att skadad puts och isolering har tagits bort och åtgärdats, appliceras ett nytt lager puts. Det kan vara en fördel att överväga tvåstegsputs vid renoveringen för att förbättra fuktskyddet.
Kostnad för att göra om Enstegsputsade till Tvåstegsputs per Kvadratmeter
Som en grov uppskattning kan du räkna med att ett fasadbyte kostar mellan 1 400 och 2 500 kronor per kvadratmeter. Det innebär att ett fasadbyte på en villa på 120 kvadratmeter kan kosta mellan 168 000 och 300 000 kronor.
Livstid och Underhåll av en Putsad Fasad
Livslängden för en putsad fasad beror på flera faktorer som material, klimat och underhållsrutiner. En välskött putsad fasad kan hålla mellan 30 och 50 år.
Underhåll
För att förlänga livslängden på en putsad fasad krävs regelbundet underhåll:
- Inspektion: Regelbundna inspektioner för att upptäcka sprickor, fukt eller andra skador i ett tidigt skede. Det är rekommenderat att inspektera fasaden minst en gång per år.
- Reparation: Snabb reparation av sprickor och skador för att förhindra vidare försämring. Mindre sprickor kan åtgärdas med reparationsbruk medan större skador kan kräva omputsning av det drabbade området.
- Rengöring: Rengöring av ytan för att ta bort smuts, alger och andra föroreningar. Det är viktigt att använda lämpliga rengöringsmetoder och medel för att undvika skador på putsen.
- Omputsning: Omputsning kan behövas efter flera år för att bibehålla skyddet och utseendet. Hur ofta omputsning behövs beror på fasadens skick och exponering för väder och vind.