Lär dig om vad som är typiskt för de olika byggnadsstilarna sedan 1700-talet.

Byggnads- och inredningsstilar i Sverige genom 300 år

En resa genom arkitekturens och inredningens föränderliga landskap

Sveriges arkitektur och inredning har under de senaste 300 åren formats av dramatiska samhällsförändringar, internationella influenser och inhemsk tradition. Från det ståtliga barockslottet till dagens minimalistiska bostadsrätt har svensk stilkänsla gång på gång omdefinierats.

1700-talets stilar: Barock, Rokoko, Gustavianskt och Nyklassicism

1700-talets första decennier präglades av barockens prakt och tyngd. Slott såsom Drottningholm, Ulriksdal och många herrgårdar byggdes eller omformades i denna stil, kännetecknad av symmetri, monumentala fasader och överdådiga dekorationer.

1. Efter Karl XII:s död 1718 kom en period av fred och frihet. Detta ledde bland annat till att av stilen rokoko tog över, med ett lättare och mer lekfullt uttryck. Interiörerna blev elegantare, med pastellfärger, kurviga former och förgyllda ornament. Möblerna blev nättare och bekvämare, och det blev populärt med mindre sällskapsrum, salonger och “alkover”. Kakelugnar och vita möblemang var populära. Byggnaderna fick ofta mjukt rundade hörn och rikligt med stuckaturer.

1. I slutet av 1700-talet kom den gustavianska stilen, döpt efter Gustav III. Det skedde en återgång till en stramare och mer klassisk stil. Denna stil hämtade inspiration från den franska nyklassicismen men tolkades i ett ljusare och enklare formspråk. Idealet präglades av symmetri, raka linjer, kolonnader och sparsam dekor. Milda grå, vita och blå toner dominerade, med raka linjer och ornament inspirerade av antikens Grekland och Rom. Inredningen blev mer återhållsam och symmetrisk. Lättare, flyttbara möbler i ljusa träslag som björk var vanliga. Festonger, lagerkransar och antikens kymationer var återkommande motiv. Kakelugnarna behöll sin centrala plats. Denna stil präglar fortfarande svenska hem.

1. Sent 1700-tal så övergick den Gustavianska stilen till Nyklassicism. Stilen var även den stram med inspiration från romersk och grekisk arkitektur.

1800-talets eklektiska tidevarv – en mix av olika stilar

Industrialiseringen och den ökade kontakten med övriga Europa gjorde 1800-talet till en period av blandade stilar. Nationalromantik, nygotik, ny renässans och ny rokoko blandades fritt, både i exteriörer och interiörer.

1. Empire även kallad Karl Johanstil (ca 1800-1830): Inspirerad av Napoleon I i Frankrike. En mer stram och monumental variant av Nyklassicism. Stilen kännetecknas av tunga volymer, släta puts fasader i dova färger med sparsam dekor. Mahogny, bronsdekorationer och stora speglar blev vanliga inslag. Randiga tyger och rika draperier var vanlig

1. Nyrenässans och nygotik (mitten av seklet): Inspirerade av europeiska medeltida och renässansbyggnader, särskilt i offentliga byggnader och kyrkor. Fasaderna blev ofta tegelförsedda med dekorativa detaljer och spetsbågar.

1. Nationalromantik och jugend (slutet av seklet): En reaktion mot industrialismen och historicismen, med fokus på svenska traditioner, hantverk och naturmaterial som tegel och trä. Stilen uttryckte en strävan efter en "äktsvensk"En längtan efter det ursvenska och naturnära syns i nationalromantiken, med robusta material som granit, tegel och trä. Jugendstilen, eller art nouveau, kännetecknas av organiska former, växtmotiv och svängda linjer.

1. Inredningen under 1800-talet blev gradvis mer tillgänglig för bredare befolkningslager, inte minst tack vare fabriksproduktion av möbler och tapeter. Matplatsen blev hemmets medelpunkt och textiler med blom- och randmönster blev populära. Mörka tapeter, mattor och tunga gardiner bidrog till en ombonad känsla. Olika historiska stilar blandades ofta.

1900 fram till 1970: Swedish Grace, Funktionalism och Efterkrigstidens arkitektur

Byggnadsstilarna präglades av en stark strävan efter funktionalitet och sociala ambitioner.

1. Swedish grace, 1920-talet, en svensk variant av art deco. Denna stil kombinerade klassicistisk stringens med en mjukare elegans och finess, ofta med inslag av naturinspirerade ornament. Stockholms stadshus är ett klassiskt exempel, även om det började byggas tidigare.

1. Funktionalismen, ofta kallad “funkis”, slog igenom på 1930-talet. Här skulle byggnaderna vara rationella, ljusa och hygieniska, med platta tak, stora fönster och fasader i puts eller tegel. Sveriges första funkishus ser vi i områden som Stockholms söderförorter, t.ex. Hammarbyhöjden. Tanken var att skapa bostäder för alla, vilket ledde till massproduktion av typhus och flerbostadshus. Staten tog ett större ansvar för bostadsbyggandet. Minimalistisk inredning med rena linjer, ljusa färger och praktiska möbler. Fokus låg på att maximera ljus och rymd, vilket var särskilt viktigt under de långa, mörka vintrarna.

1. Efterkrigstidens arkitektur (1950-1970-tal): Efter andra världskriget expanderade de svenska städerna snabbt. Miljonprogrammet (1965–1975) gav upphov till storskaliga bostadsområden med flerfamiljshus i betong och öppna grönområden. Arkitekturen blev mer standardiserad, men också tillgänglig för alla, i linje med folkhemsidealet om jämlikhet och funktion.

Fortsatt fokus på funktionalitet och storskalighet. Prefabricerade element och industriella metoder blev allt vanligare. Material som betong, glas och plåt dominerade. Ofta kritiserad för sin monotoni och brist på detaljer. Enkla hyllor, stålrörsmöbler och inbyggda garderober blev vanliga; köket anpassades särskilt för att underlätta vardagssysslor. Möbler i ljusa träslag, särskilt teak under 1950-talet, med mjuka kanter var populära. Mindre dyra material som plast, aluminium och stål användes också. Hemmet skulle vara en bekväm och avkopplande plats. IKEA slog igenom med sin platta paketering och enkla design, vilket bidrog till ett demokratiskt förhållande till inredning och möblering. Svensk modernism, som utvecklades parallellt, fokuserade på naturliga material, ljusa färger och enkla, vackra former – möbler från 50-talets formgivare såsom Yngve Ekström, Bruno Mathsson och Carl Malmsten blev tidlösa klassiker.

Postmodernism och individualisering: 1980–1990-tal

• Postmodernism (1980-tal): Både arkitektur och inredning blev lekfullare, med influenser från historiska stilar, starkare färger och oväntade materialkombinationer. “Låtsaskolonner”, pastellfärger och grafiska mönster blev populära.

• 1990-tal, I slutet av seklet började individualismen ta mer plats. Hemmen skulle spegla sin ägares personlighet, och stilar blandades friare än någonsin. Det blev populärt med second hand, antikviteter och att blanda gammalt och nytt, gärna med influenser från resor eller populärkultur.

2000-tal till idag: Minimalism, hållbarhet och nordisk design

De senaste två decennierna har präglats av minimalism och fokus på hållbarhet, ofta med inspiration från det nordiska arvet. Ljusa, luftiga rum med öppna planlösningar, stora fönster och naturliga material dominerar. Möbler i ek, björk och ask kombineras med återvunna material, och inredningen har ofta inslag av ekologiska och lokalproducerade produkter.

Färgpaletten är neutral, med inslag av grått, vitt och beige, men naturfärger och gröna toner har blivit alltmer populära. Gröna växter, textilier i lin och ull samt smart belysning bidrar till en mjuk och ombonad känsla.

Samtidigt har digitalisering och globalisering gjort att influenser från hela världen snabbt kan integreras i svenska hem. Smart teknik, flexibla arbetsytor och multifunktionella möbler är typiska för dagens inredning. Hållbarhet, återbruk och hantverk värderas högt både i byggande och inredning.

Slutsats

Sveriges byggnads- och inredningsstilar har under 300 år förändrats och förnyats i takt med samhälle och teknik, men en röd tråd är alltid tydlig: funktion, ljus och enkelhet har förblivit centrala värden. Från barockens prakt till dagens hållbara minimalism har svenskar ständigt tolkat och omskapat begreppet “stil” – alltid med en blick mot framtiden och en respekt för traditionen.