Fint fritidshus med strandnära läge och underbar utsikt över sjön! Rymlig storstuga med fint trägolv - braskamin och utgång till den stora altanen med härlig sjöutsikt. Beredningskök med matplats i anslutning till storstugan. Två fina sovrum ett större med två enkel sängar och ett med en säng. Badrum med wc, duschkabin och tvättställ. Fina vitmålade trätak i hela huset. Hemtrevlig gäststuga med stort allrum/sovrum där det står en dubbelsäng samt ett mindre sovrum med våningssäng och ett tvättrum med mulltoa. Båda husen knyts ihop med det stora soliga trädäcket. Möjlighet till brygga och båtplats nere vid sjön!
Jag vill gärna veta mer om objektet på Stärkesmark 189
Stärkesmark Stärkesmark ligger i norra delen av kommunen, invid Stärkesmarkssjön mitt emellan Vindelälven och Umeälven. Byn är omgiven av ett kuperat landskap med bergstoppar upp till 272 m över havet. Bebyggelsen är uppdelad på två delar, Östra och Västra Stärkesmark på varsin sida om sjön. Historik Stärkesmark är en av länets många s k markbyar som växte fram under medeltidens senare del. Dessa byar anses vara anlagda i skogsmarkerna ett stycke från redan etablerade bebyggelseområden, i det här fallet byarna vid Vindelälvens och Umeälvens sammanflöde. År 1539 fanns två gårdar i Stärkesmark. Vid 1600-talets slut var antalet tre samt en soldat, no 91 Mannercrantz. Avvittring genomfördes 1785. Enligt Pehr Stenbergs Umebeskrivning från 1800-talets början fanns det då sju bönder i byn samt soldater och inhysesfolk. Laga skifte skedde 1840-43. Östra Stärkesmark i dag Gårdarna i Östra Stärkesmark är grupperade i en gles rad på en höjdsträckning öster om byvägen, som går i nord-sydlig riktning. Gårdarna är till större delen trelängade och har ett enhetligt byggnadsbestånd från 1800-talets senare del och 1900-talets första decennier. I några fall skär byvägen genom gårdsplanen. Odlingarna är i huvudsak lokaliserade mot sjön. Kulturmiljö Miljön innefattar bebyggelsen i Östra Stärkesmark samt inägorna ner mot sjön. Kulturlandskapet uppvisar många ålderdomliga drag som går tillbaka till laga skiftestiden. Bebyggelselägena uppvisar ännu en utpräglad radbykaraktär, där gårdarna förbinds av byvägen. Byggnaderna är bra exempel på traditionell jordbruksbebyggelse från 1800-talets slut. Det öppna kulturlandskapet visar på ett tydligt sätt hur man utnyttjat de fina sedimentjordarna runt sjön. En intressant detalj i kartbilden ger information om äldre tiders betesdrift. Öster om bebyggelsen löper en samfälld ägofigur som markerar äldre tiders "tå", dvs fägata, där djuren fördes ut på skogsbete.
